Är du förberedd?

”…Träd fram inför mig, gör dig beredd.”‭‭ Job‬ ‭33‬:‭5‬

I Sverige har vi länge tagit väldigt mycket för självklart. Fred, mat och välstånd t.ex. Vi har ofta ersatt Gud med ”samhället”, som i ett krisläge inte har mycket hjälp att ge. Även många kristna bekännare har slutat tacka för maten och be Gud välsigna den. Som om ”dagligt bröd” skulle vara självklart och en rättighet man kan kräva av någon.

Gud har skapat naturen, djuren och allt som växer för vår skull. Han ger oss maten och har lärt oss hur vi ska använda hans gåvor. Han är ”alla goda gåvors givare”. Redan i bibelns första kapitel ser vi att Gud skapade boskapsdjuren, de som människan skulle sköta och ha nära sig. De är inte resultatet av en ”utveckling”. ”Gud gjorde jordens vilda djur efter deras slag, boskapsdjuren efter deras slag och alla kräldjur på marken efter deras slag. Och Gud såg att det var gott.” (Första Moseboken‬ ‭1‬:‭25‬) Först hölls boskapen kanske bara för mjölken, snart blev de även mat. Otroliga mängder djur som Gud förklarat rena offrades på Guds befallning som en förebild på Jesu offer. Det mesta åts upp, blev livsmedel. I nya testamentet förklaras alla djur för ren mat. (Apostlagärningarna 10:11-13)

Det är ett ansvar för ett lands ledning att se till att det odlas mat och bete. I Predikaren 5:8 står det; ”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas.” ‭‭Det är ett ansvar som brustit i Sverige.

Med all oro i världen är det allt fler som förstår att mat och fred inte är självklart. Många av oss i norr har börjat köpa så mycket vi kan från lantbruken omkring oss, men det är hittills alldeles för få. Vi gör inte tillräckligt för ”att marken ska brukas”, varken som konsumenter eller ledare.

Fler ser nu till att ha hållbar mat hemma och gör andra förberedelser. Om något skulle hända även här i vår oförutsägbara och onda värld. Men vad hjälper i längden en veckas, en månads eller ett halvårs förråd om det sen inte finns tillräckligt med fungerande jordbruk i landet? Om det skulle bli riktigt svårt.

Är du en ”prepper”? Ordet kommer närmast från det engelska ”prepare”. Det som egentligen är latin och betyder ungefär ”att göra färdigt i förväg”. Det är klokt att göra som man gjorde i Sverige förr, att se till att ”göra färdigt i förväg”. Att förbereda sig för morgondagen. Att odla eller köpa och lagra vissa saker. Se till att man har något att leva av om något gör att det inte kommer varor till affären. Missväxt, oljekris, krig, digital härdsmälta eller alltihop på en gång.

Vi har påmint om att Guds folk inte ska skrämmas av olika tidstecken. Inte heller förlita sig på egna förråd och förtjänster. Vi ska be hjärtats Fader vår och be om dagligt bröd. Tacka för och be om välsignelse över maten och jordbruket och göra det som är klokt.

Först och främst ska vi förbereda oss i tid för det som med säkerhet kommer att hända. Vi ska alla ställas inför Gud. En och en ska vi göra räkenskap för det vi fått. Främst för att vi fått Jesus som frälsare och ställföreträdare och att vi fått Ordet och Anden som skapar och bevarar tron i människors hjärtan. Men även allt annat vi tar emot.

Att förbereda sig för det mötet är absolut nödvändigt. ”….bered dig, Israel, att möta din Gud.” (‭‭Amos‬ ‭4‬:‭12‬ )‭. ”Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära.” (‭‭Jesaja‬ ‭55‬:‭6‬). ‭

Du har en storebror och försonare som gick till Jerusalem och korsdöden på Golgata i ditt ställe. Med Jesus i hjärtat, uppgjorda synder och på hans viljas väg är vi förberedda för domens dag. Han är vårt livsmedel, vår försvarare och herde. Hör vi honom till äger vi allt han har ”i sitt förråd”.

Han söker dig upp. Vill inte att du ska vara skild ifrån honom i all evighet. ”Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.” (‭‭Lukasevangeliet‬ ‭19‬:‭10)‬ ‭

Burna och beskyddade av honom får vi även förbereda oss för jordiska svårigheter som kan drabba på vägen hem. Kanske får du en dag dela med dig av både jordisk mat och Livets bröd till någon som var oförberedd.

Vänliga Hälsningar, Jan Nilsson