Skrivet särskilt till dig som är ung:
”Och Meraris barn fick till uppgift att ha vården om brädorna till tabernaklet, dess tvärstänger, stolpar och fotstycken och om alla dess tillbehör – allt arbete med dessa föremål,” Fjärde Moseboken 3:36.
I Hebreerbrevet 8:5 står det om tabernaklet Mose fick i uppgift att bygga. Det var inte vilket tält som helst, men ”en skuggbild av den himmelska helgedomen”. Israels folk skulle bära med sig det och sätta upp det när man slog läger. Tabernaklets (och senare templets) gudstjänst i gamla förbundets tid innehåller saker som visar hur vi syndiga människor kan möta himmelens helige Gud.
Kopparaltaret där det dagliga offret skedde stod vid ingången, kopparkaret där man tvättade av sig orenheten. Bordet med skådebröden, den sjuarmade ljusstaken där oljan brann som en bild på Guds Ande som upplyser. Rökelsealtaret där rökelsen liksom bönen steg mot himlen. Och så, det allra heligaste innanför den tjocka ”förlåten” där översteprästen på den stora försoningsdagen gick in och stänkte blod på ”nådastolen” – locket till förbundsarken där bland annat lagens tavlor förvarades.
I det nya förbundets tid finns inget sådant tabernakel och ingen sådan gudstjänst på jorden. Det är Jesus som är den ende och evige översteprästen. Han har offrat sig själv för att utplåna våra synder inför Gud. Jesu blod övertäckte lagens krav. När hans hjärta brast då brast också förlåten och det öppnades väg för oss in i det allra heligaste. Den brast uppifrån och ända ner. Gud öppnade, för dig.
Det är mycket att se och stanna till inför i tabernaklet. Det såg liksom Guds rike ganska bedrövligt ut om man bara såg det utifrån. Man såg ett fläckigt skinn ytterst. När man såg det inifrån var det helt annorlunda. Oerhört vackert med guld och vackra vävnader.
Meraris barns släkt hade i uppgift att sköta om brädorna till tabernaklet. Träet som med sina tillbehör höll upp tygerna och skinnet över det viktigaste i tabernaklet. Någon behövde göra det också för att gudstjänsten skulle kunna skötas. Förr om somrarna hade man ofta tältmöten i våra bygder och inbjöd människor till möte med Gud. Några reste tältet. Ibland var predikanter med, men oftast var det andra som gjorde detta viktiga arbete.
Vilka ”brädor” har Gud tänkt att du ska sköta om? Kanske något som behövs, men de flesta inte ser eller tänker på. Något som ska till för att predikan, gudstjänst, läger och kristen gemenskap ska fortsätta fungera och Guds ord ska komma till nya platser. I Andra Mosebok 31:3 står det om Besalel: ”Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk,…” Vi har nog alla mött människor som fått särskilda gåvor att använda i Guds rike. Och ett hjärta som gör att man vill.
Jag tror att Gud gett dig något som du ska tjäna honom, hans rike och folk med när han fått ta hand om ditt hjärta. Två händer, en kropp, ett huvud och ett hjärta. Förstånd och begrepp så du kan bära, snickra, skotta, baka, spela, sjunga, skjutsa, be, ge, leda, samla, kanske inleda. Kanske någon nådegåva han vill ska användas till församlingen bästa. Kanske ska du som Meraris barn ha vården om några brädor. Kanske lära dig sätta upp mötestält. Det finns ett par stycken kvar.
Be Gud att han visar dig just de brädor han vill att du ska vårda tills han kommer tillbaka.
Vänliga Hälsningar, Jan Nilsson