Skrivet särskilt till dig som är ung:
“Hur länge, Herre? Ska du glömma mig för evigt? Hur länge ska du dölja ditt ansikte för mig? Hur länge ska jag ha oro i min själ och ångest i mitt hjärta dag efter dag? Hur länge ska min fiende triumfera över mig? Se mig, svara mig, Herre min Gud! Ge mina ögon ljus så att jag inte somnar in i döden. Låt inte min fiende säga: “Jag besegrade honom!” eller mina ovänner jubla när jag vacklar. Men jag litar på din nåd, mitt hjärta jublar över din frälsning. Jag vill sjunga till Herren, för han är god mot mig.” Psaltaren 13 (en psalm av David)
Ibland kan man känna sig lämnad, ensam, glömd av alla. Många sliter med sådana känslor på det mänskliga planet i isolerade pandemitider. För syndaren som behöver Jesus, bär honom i hjärtat, är det en djupare nöd att tidvis inte få uppleva hans närhet och tröst när man läser och hör Guds ord. Alla människor känner oro ibland, det kan ofta bli mycket av oro när man är ung och så mycket förändras så snabbt. Några får slita med särskilt mycket psykisk oro och ångest. Kanske hörde David till dem.
Vi har en huvudfiende som vill se oss besegrade och isolerade i evig ensamhet. Han frestar till allt ont. Till avgudadyrkan, egenrättfärdighet, självupptagenhet, obarmhärtighet, elakhet, missmod, hämndlystnad, otacksamhet, bitterhet, vällust, otukt, mammonsdyrkan, osund vänskap med världen och mycket annat. Tusentals syndavarianter ligger i hjärtat och vill få frihet, ursäkter och försvar.
David föll djupare än nästan alla människor, synligt och tydligt. För oss själva och andra människor gör det stor skillnad på hur vår synd bryter ut. I Guds ögon är själva skulden lika stor hos den ”prydlige” som hos David. Hos alla som vill dölja synd, som önskat en människa död, som gett sig åt ”pornografi” eller annars uppfyllts av hjärtats otuktiga tankar.
“Se mig, svara mig,
Herre min Gud!
Ge mina ögon ljus
så att jag inte somnar in i döden.”
Davids nöd blev till bön. Här gick han inte bort med synden och nöden som tidigare. Han ropade till Gud om ljus för sina ögon. Jesus är världens ljus, vårt enda ljus. Jag behöver honom och Andens ljus för att se min egen synd, men främst Honom som min Frälsare, försonare och vän. Han är den som känt den yttersta ångesten och ensamheten och tagit bort den! Han är ljuset och vill ge dina ögon det ljus du behöver idag.
En kristen plågas av sin sömn. Inte minst i den yttersta tiden blir alla som väntar Jesus sömniga och somnar, enligt liknelsen om de tio jungfrurna. Att somna in i döden, det är den största katastrof som kan drabba dig. Vägen in i den eviga ensamheten som inte bara är en tids känsla.
“Låt inte min fiende säga:
“Jag besegrade honom!”
eller mina ovänner jubla
när jag vacklar.”
David hade många jordiska fiender genom livet. Många avskydde honom för att han hörde Gud till och inte till deras värld. Några hatade honom för att han trots uppenbara, vedervärdiga syndafall hade fått förlåtelse och fick tro sig vara Guds barn. För den som inte sett och tagit emot nåden är sånt ett upprörande ”fusk”.
Djävulen hade varit en hårsmån från att lyckas med David. Han föll, teg och gick mot den värsta ensamheten istället för att gå till Gud och få hjälp med synden. Med ord från Gud beskrev Natan Davids synd i bilder. ”Då blev David alldeles rasande på den mannen och han sade till Natan: “Så sant HERREN lever: Den man som har gjort detta förtjänar döden!” (2 Samuelsboken 12:5). ”Du är den mannen!”, sa Natan till honom. Guds ord drabbade David och väckte honom ur sömnen: “Jag har syndat mot HERREN.” Natan fick meddela honom Guds förlåtelse. David ångrade sig, men ”ångrade inte fram” nåden. Han tog emot det fullbordade som gäller för alla tider.
Vi får säga som David, ”JAG har syndat mot Herren”. Det är min egen synd som är mitt stora problem. Det är Guds nåd i Jesus som är det oändliga, eviga glädjeämnet. Ge mina ögon ditt ljus, låt mig se dig och din eviga sanning Jesus! Låt mig inte somna in i den eviga dödens ensamhet. Ta in mig och behåll mig för evigt i gemenskapen med dig och alla Guds barn. Där den nya sången inte tystnar, där ingen oro och ångest finns.
“Men jag litar på din nåd,
mitt hjärta jublar
över din frälsning.
Jag vill sjunga till Herren,
för han är god mot mig.”
Amen.