När Jesus blir utfrusen

Skriver särskilt till dig som är ung:


Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.” ‭‭Matteusevangeliet‬ ‭5:11-12‬ ‭

Man kan bli utfrusen, utskälld och få fiender av olika skäl. Ibland för att hjärtats egoism lyst särskilt starkt. Man kan ha visat människoförakt och varit dryg. Andra gånger fungerar inte människor tillsammans, för syndens skull. När jag var liten kunde vuxna tycka att jag och andra skulle leka. Vi själva kunde inte tänka tanken. Vi var så olika, eller lika, att något gemensamt inte fanns på kartan.

Emellanåt går det inte att förstå ilska man möter. Du kanske även ber för personen, en klasskamrat eller lärare, men blir ändå alltid angripen. Att be för dem man har ”svårt för” är välsignat. Det trasiga kan bli helt och annars blir det åtminstone för egen del svårare att stanna i dryghet, ovänskap och oförsonlighet. Ibland hjälper det inte, som vi ser det. Det kan t.o.m. bli värre från andra sidan. Varför?

En gång hade jag mycket att göra med en som ofta fick vredesutbrott mot mig. Jag är full av fel, men hur jag än gjorde slutade inte angreppen. Det var ingen jag kunde undvika. En dag frågade jag rakt ut varför all vrede vällde mot mig. Reaktionen blev oväntad. -Jag vet faktiskt inte”, sa personen och såg väldigt olycklig ut. Ställde inga frågor, skyllde inte ifrån sig. Visste om vredesutbrotten, visste inte varför de kom. Jag anar varför. Det kan vara fel, men förmodligen var det inte mot mig vreden egentligen riktades. Trots ett svagt vittnesbörd var det förmodligen Jesus som väckte vreden.

Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull.

Ibland hamnar kristna bekännare i konflikt för att man har svårt att ”läsa av” och fungera med andra. Man kan ha lite autism att kämpa med. Ibland ställer man till eländet själv. Vi ska inte alltför lätt tolka konflikter som att vi blir förföljda. Men, ibland är det just precis för Jesu skull som vrede, utfrysning, hån, förföljelse och lögner drabbar oss.

Vi ska inte gömma våra synder bakom ord om förföljelse. Men, ibland får den som bekänner Jesus bära hånet och föraktet mot honom. När människor är särskilt berörda, kanske särskild ”kallade” av Gud, kan det slå riktiga gnistor mot den kristne. Den som kokar av raseri kan vara närmare Guds rike än den vänligaste och tolerantaste du möter. Tänk på Paulus.

Saliga är ni, gläd er och jubla!” Inte är det lätt att tro och göra så när man blir angripen, men tänk om vi får äran att lida för Jesus. Han som ska ge nådelön till och med för ett glas vatten till en medkristen, han blir inte skyldig oss något. ”Er lön är stor i himlen”, säger Jesus som inte överdriver som vi.

Tänk när Jesus kallar fram den kristen som fått lida lite eller mycket för honom och räcker fram Lönen för det som gjort ont men man själv redan glömt.  Vilken dag det ska bli. Då vill man inte stå på andra sidan med försvarade synder och ett hjärta där Jesus inte längre bor.

Vänliga Hälsningar, Jan Nilsson